"ska sii tabbis"

En av de 100 saker som jag sa att jag INTE skulle göra som mamma före jag blev mamma, var att låta mina barn se på teletubbies. Nu är det en av favoriterna hos oss. Tänkte jag skulle testa hur mycket Liam vet om teletubbies, så jag frågade honom vad de heter. Så för er som inte vet, så kan Liam tala om för att från vänster så är det "pappa, mamma, Iam (Liam) och Mekke(Melker)"

Nedre visdomständer

De nedre visdomständerna fick jag bortopererade idag.
På sant, dehär tyckt jag va värr än att föd bån. Fy va sjuk ja e nu, och tå kan ja int ens äta chokla nu. :(
blää fö denhär dan. men som tur e så e båda bort nu.

mammakilona

Jocki e på na rajttas, jag e ensam hem med mina två gullungar. Liam somna först, han var trött redan då jag kom hem från gymmet (ja herreguud här ska mammakilona bort). Melker somna för ca en halvtimme sedan och jag har fått njuta av att se på tv och äta choko (ja herreguud här kom mammakilona tillbaka).

Nu hör jag redan att en är vaken... Jamen kort å gott en liten uppdatering.

Frukt på brö

He finns ju som int na bäter än tå man har fått ha en lite längre sovmorgon. Ti få sita ner å njut av en kaffi me rosta brö som man har skiva banan på. Ska helst tå vara vöråpojkens brö som man har rosta åså en nästa för mogen EKOLOGISK banan.
Banan på brö.

Vilken frukt som helst är gott på rostat bröd. Test om int ni har gjort he rejj. Ibland bruk ja kuna lägg till grynost å på banansmörgåse miin.. namnam.. blir no en till :)

Mamma kaaam

Så att int nan ska ga å tro att dehär livet med barn är jobbigt, sömnlöst och kakkablöjor överallt så tänkt ja ge ett utdrag från livi mett.

Jocki var en superpappa en kväll och bada Melkis, fick båda pojkarna att somn nästan samtidigt. Jag och Jocki fick lite kvalitetstid. HE VA INT IGÅR(!) kan ja ju säjj. så vi såg på en film och tog natten kanski en halv tolv. Båda pojka sovd så bra så ja känd me hoppfull att få vaken utvila.

Vi e ju allihopa liti flunssi. Så spädismelker sover i mammalådo, (hann int få fädi barnsängen i tid, ha sku sandpapras och målas om å nu finns e ju så jävla myki egentid att laga e klart).

Nå natten böri me att e låter som att Melker ska kvävas tiid i mammalådo så ja bullar upp me kuddar breiver me så han kommer upp höger me hövo å så att ja kan sii att han få lättari att andas. He får a. Toppen! Nu böri ja sova. Klockan ett böri Melker gråt så jag ammar a. Efter ammasi å rapasi lägger vi oss till ro, men så hör ja direkt att Liam böri gråt. Jahapp, tänker ja. Nu är det de sista tänderna som är på gång. (enligt tandläkarn e di på G) Nåjja, detta fixar ja snabbt, Jocki får sova. Hoppar upp, drar upp burana i en spruta går in till Liams rum å börjar trösta. Liam hoppa upp å skriker, slår ifrån sig å ställer sig mellan sängen å nattduksbordet. Jahapp, nattskräck? Väcker Jocki å säger att ja tror Liam har tänder på G eller nattskräck, eller båda. Jocki försöker också trösta men får ingen kontakt. Bara att vänta ut. Då äntligen Liam lugnar ner sig efter att jag har legat på golvet i hans rum och väntat att utbrottet ska sluta. Så försöker jag ta natt igen. klockan e nu kanske tre på natten. Då vaknar Melker, med magknip. Trösta, jumpa med benen, å då Melker fått släppt lite väder ta vi å försöker igen.. Nepp då är han hungrig.. Å såhär håller det på tills morgon då sitter å ammar Melker för fjärde gången, klockan är väl nu 7-8 minns int riktit. "HEEEEJ!" Liam e vaken. Jocki sover. Försöker väck Jocki och säg att Liam har vakna och jag ammar. "jaaa jaa han får kom hid". Liam kommer till vårt sovrum och jag ser direkt "avundsjuk-blicken" då ja sitter där med Melker i famnen och får väl int ut ett så vanligt entusiatiskt "hej" tillbaka pga natten. (försökte dock mitt bästa). Liam slänger sig på golvet å fake-gråter.

Sådär sitter jag med en kar som snarkar, tissi hänger ut, och fast i den pinglar vår andra älskade avkomma, vårt första älskade barn ligger på golvet med ett "miniutbrott", huvu dunkar och ögona bränner. Ja vad gör man då som den super mamma man är? Jo -gråter och känner mig otillräcklig.

Sålänge Jocki för Liam till dagis tar jag igen den mesta sömn ja lyckas med.

Morgonkaffet tar jag kl.11 efter att ha badat Melker som lukta allt svett efter nattens kämpande. Ja har dessutom tänkt till och satt på dagens outfit som ska vara värmande men int för varmt för majvädret eftersom att vi ska till stan. Jocki säger "ja känder hur han kisar he vibrerar från blöjo". Janå ha sku väl måst så skiti säjjr ja. "jå han pruppa no just säjjr Jocki. Dehär e ju tå den mest vanligaste diskussion man har i sin parrelation efter att man har fått barn. "va ska vi göra i helgen" har blivi ersatt med "har a skiti na?"
Nåjja.. sidospår. Ja frågar Jocki om han tror he har komi myki i blöjo, "nä he e no bara en fartrand".
Så ja släpper ut karn miin och jobb å lägger Melker å vil såläng jag slöar och tar igen me. Men Melker vill int få ro så ja tänker "ja byter väl ade jävla fartrande nutå". Denhär fartranden visar sig vara en ordentli granat som har explodera i blöjo och flygi upp till nackan å fari igenom alla lager av tyg som ja had satt på an. Så känslan är väl MEN VITTO SATANA VA E NÄSTA IDA?! så fortsätter vi me "men lilla vännen va du ha kakkaa, nu ska vi tvätt upp de IGEN åså ska mamma hitt na ny kläder" Tå Jocki kommer in så informerar ja a om att va fartranden var :P "tydligen var e int pissi som vibrera tå" konstaterar a.

Dagen blev hur som helst bra trots natten.


Ljusstunderna är nog det som håller ihop en. Som igårkväll då ja måla ett par lådor på utsidan då Liam kommer springandes med granntjejen. "mamma kaam!" Så får ja en bambekram av min son som efterföljs av "Luna kaam!" Så nånting värt måste man ju vara då man får kramar av både egna barn och "bonusbarn" (om jag kan kalla henne det) ;)

andra natten..

..med mindre sömn.
Liam e förkyld
Melker har fått magknip
Bobbo e sällskaps sjuk
Jocki har dryft efter kvalitetstid med sin fru (kanski om 18 år?!)
Jag e tröjtt. ZZZzzzz

Funderingar

Sitter som bäst framför datorn med lilla Melker i famnen ;) Jag har honom i en bärsele, han slappnar bättre av och sover bättre i famnen. Liam sov vart man än lag honom, men denna lilla krabat ska ha närhet.
Nu har jag varit två gånger gravid, andra gången jag ammar, om det är något som man helt har fallit bort från så är det alkohol. Ja kan ibland känna att det skulle vara gott med en öl eller med ett glas vin. Men då har jag köpt alkoholfritt vin, och jag tycker det är riktigt gott. Då jag var gravid med Liam tyckte jag att alkoholfritt vin smaka piss. Men kanske var det fel sort ja drack då eller så har smaklökarna ändrats ;) Det är lite som med "nyttobulla". Ja brukar baka bulla på mandelmjöl/havremjöl/kokossocker..m.m istället för vetemjöl och socker. I början tycker man att smaken e lite "njaa" men efter att man har ätit bara det en stund så blir det riktigt gott och "vanligt" bulla blir alldeles för sött och äckligt. Nu är det längesen jag har baka "nyttobulla". Borde börja igen. Men nujust har jag nog en riktigt gottegrisbullaperiod. Känns dessutom som att jag sku vara värt det efter att ha fött och ammar dygnet runt.

På tal om amning. Lillmelker har svängd dygnet, så nu sover vi mest på dagen och äter helst varannan timme på natten och skiter däremellan. Liam har dessutom mardrömmar på nätterna. Tidigare nattskräck som försvann då vi blev noga med hans tupplur på dagen. Skillnaden på nattskräck och mardrömmar är att han går att få kontakt med och trösta då han har mardrömmar. Oftast hjälper det att han få lägga sig mellan oss om det inte direkt fungerar med att vi stoppar om honom igen i egen säng.

Ja, men nu var det ju alkohol som jag skulle skriva om. Om det är något jag verkligen inte saknar så är det uteliv och alkohol. Missförstå mig inte nu. Fester och kalas är roligt, men det som är viktigare nuförtiden är nog maten och sällskapet. I min ungdom, jaa ja får no böri säjj "i min ungdom" då jag närmar mig 30år och är tvåbarnsmamma;) Då var det viktigaste spriten, att ha kul, dansa, "häri" och blev man hungro så tog man en macken målitd ( i brist på korvgörans).
Nej tack till det livet, men jag tror de flesta inte saknar känslan av att vara helt bortdomnad, spy och må illa dagen efteråt. Sist jag var så, så hade nog jag och min bästa väninna glömt bort hur faktist längesedan det är som vi har haft alkohol i blodomloppet. Så vi missbedömde totalt vad vi tål nuförtiden. Våra karar skämdest väl som mest, våra kroppar dagen efter och vi själva har nog med all makt försökt förtränga minnet. Tänkte faktist precis skriva att jag inte har varit ordentligt full sen livet före Liam men kom på att då ljuger jag er rakt upp i ansiktet. ;) Nåjjaa, kan ju int ha vari så redlös då man minns kvällen, värsta känslan är väl ändå dagen efter.

Dagen efter, det är en dag som man tar väldigt på allvar efter att man har fått barn. För oberoende hur trött du är, hu illa du mår eller hur mycket huvudvärk du har. Så det tar verkligen inte ditt barn i beaktande. Upp klockan 7 men shaun the sheep i bakgrunden och en som skriker "nannaa! drickaa!" i samband med dagen efter. Vi har inte ens behövt testa det här, man ser redan scenariot framför sig då man tar första ölen kvällen före. "det blir bara en, det är en dag imorgon också". Det behövde man inte tänka på som studerande, ville man sova till kl.17 dagen efter så var det fritt fram. Men, vad var det för liv?
Åtminstone jag skulle aldrig vilja "återuppleva" denna tid igen eller byta. Mitt liv är som bäst som det är nu, en ljuvlig två åring och en mamissjuk två veckors spädis och fin kar på pappaledigt. Blandat med bajsblöjor, skratt, gråt, bröstmjölk och ja allt därtill..

MEN NU GOTT FOLK! Så har jag fått en morsdagspresent som heter DUGA! En matberedare kombi degknådare ;) Den ska testas idag. Det är denna http://www.prisma.fi/fi/prisma/braun-km3050-yleiskone?cm_mmc=adwords-_-search-_-km3050-_-p&gclid=CMDs3omnvsUCFeoCcwodBGgAmg

För er som är intresserade :)

Tvåbarnsföräldrar

Idag steg jag upp efter en välförtjänt sovmorgon (dock amning inräknad i sovmorgonen). Det blir ingen sömn nu just utan att bli avbruten hela tiden av amning, blöjbyte eller storebror som har mardrömmar eller bara har mammadryft. Jocki och Liam sitter framför varsin dator och Jocki hojtar "he finns gröjt åt de". Tar en gröttallrik kollar att klockan e strax över nio. Ser på Almanackan på väggen, "ehm Jocki.. Liam har ju dagis ida!" Jocki "VAH!?" Så då blev det bråttom. Så det här är nog vi i ett nötskal som tvåbarnsföräldrar. Lite små missar här och där, int är det så noga. Blir nog bra ändå :)

Mina fina älskade barn <3

Liam vill helst vara i mammas famn då jag ammar, men däremellan vill han nog ha lillebror i famnen å det ska kramas å pussas på lillebror. Hoppas och tror att dessa två blir bästa vänner i framtiden. :)

bäbis, vappen och 1:a maj

Här blev det plötsligt mycket att fira! Ja inte hann jag njuta länge till av magen inte ;)
Den 29.04 kl.02.49 kom vårt andra charmtroll till världen.

Ja minns jag hade diskuterat vid mödrarådgivning att jag är orolig att jag inte ska veta när det är på gång denhär gången heller, då jag sist med Liam bara kända av mensmärtor som tecken. "tror mig, du VET när det är på gång". Läste på nätet att omföderskor är sjukare andra gången. Lästa också att vanligast är det att andra barnet kommer kanske två dagar tidigare än första.

Så min förlossning starta den 28.4 med mensvärk, som gick om mitt på dagen och kom tillbaks på kvällen å höll i sig inpå natten. Ja tog panadol och varmduschar och värken var i magen precis som då jag har mens. Tänkte att jag gör som sist å väntar på att vattnet går så är jag säkert på att det är på gång. kl. 23 kommer värkarna tätare och jag funderar med Jocki om något kan vara på g. Men vi konstaterar att vi ser på en film å ser om det blir värre. Ganska lika situation efter att filmen är färdig och vi beslutar oss för att försöka sova lite. Jocki hinner sova en timme då jag väcker honom en 1-tiden å säger att snart int klarar av mina smärtor längre nu hade jag värk i ryggen också. Men vattnet hade fortfarande inte gått. Fick en bild i huvu från ett rådgivningsbesök "ni kanske väntade för länge sist med att åka in, ifall vattnet går hemma så är det bråttom!". Beslutar mig för att ringa förlossning och säga precis som det är: "hej! jag är omföderska och har int en jävla aning om när ja ska kom in men nu har ja täta värkar och börjar snart inte klara av smärtan längre". De konstaterar lungt att vi är välkomna och kan börja söka oss mot förlossningen.
Grannen kommer över för att ta hand om Liam, som sover. Jocki börjar står å fundera hur vi ska göra om vi ringer mommo eller faffa å ryter till "Skit i he! Nu far vi!"
I bilen får jag tre rejäla värkar och ja säger åt Jocki med förtvivlan "tänk om ja e bara typ 2cm ipi å vi måst fara heim tibaks.."
"nå vitto ja tar int heim de så sjuk som du e nu!" får ja ti svar... åså böri bensinlampo lys... "ne Jocki vi måst å tank!" "Nå int far vi å tankar na nu!" Ja satt å spänd me över att bensin int sku räck. Väl fram i hissen på väg upp till förlossning tar jag tag i hissväggen och tänker "snaaart ere över snaart får ja smärtlindring, tå ska ja som sist bara sita å skratt åt värka miin"
Tå vi kommer till väntrummet säger di att vi får vänt en stund nån annan är före.
I väntrummet tror jag att ja ska gå av av smärta, Jocki böri skruv på se å säjjr "nå va halder demde på me tide tå no tar e nu läng".
Till Slut tå vi slipper till unersökningsrummet för att mäta sammandragningar får jag en superbarnmorska som frågar hur jag vill ha det, PCD bedövning ok, får ligga i 15-20 min, hinner bara ligga i knappt 1 min så POFF går vattnet kl. 02.11. Skönt tänker ja, nu lämnar vi iaf här. "kanske vi ska ta å se efter hur mycket du är öppen" säger barnmorskan.

ÅTTA CENTIMETER!

All hopp om smärtlindring flyger iväg. "nu får ja ju int na smärtlindring" piper ja åt Jocki å barnmorsko.. "ne he finns ju som så int myki kvar att pick i om vi säjjr som så säjjr barnmorsko. Byter kläder in i ett förlossningrum och lustgas begär ja. Så tänker ja att nu måst ja koncentrer me på att andas, barnmorskans uppmaningar och positiva tankar så ska ja nog klar dethär. Sista halvcentimetern var värst tå tänkt ja no att nu dör jag och he blir int na fleir bån. (Så vejt ja int hu ja kom på tå att mellan lustgasandase intervju barnmorsko å fråg om di har fått na fleir förlossningar san bb i Jakobstad stängdes :P ) Antar att he var för att få bort tankarna från värken. Krystningskedet gick dock bra, ca 5 min. Ja sku ljug om ja sku skriv att he int kändest men värkarna före är no värre.

Vi fick hör av barnmorskan under krystningskedet "jag ser mörkt hår." Jocki och jag sa på samma gång "HÅR!?" De va ju en sak vi va säkert på, vi får int na ungar me hår på hövo då de föds :P Så fel man kan ha. Ut kom en liten grabb, han såg så mycket mindre ut än Liam, men var bara e halv cm kortare och vägde 50 g mer. Så otroligt fint barn fick vi igen :D Jag fick lillkillen till famnen, grattisfrukost rullades in. Sist höll jag på att dö då de sydde mig, denna gång var det knappt så jag märkte det. Jocki konstatera då jag låg där och amma vår son i förlossningsalen "det var ju det här du drömde om". Så sist och slutligen fick jag nog en drömförlossning. :)

Kl.5 slapp vi till bb. kl.9 frågade jag om vi fick åka hem och kl.16. stack vi hemåt. Dehär dagarna här hemma har gått bra och jag har bara njutit av vardagen. Jag har satt all min tid åt grabbarna och att njuta av livet. Maj månad 2015 upplever jag ju bara en gång :) Bild lägger jag senare då jag har mer tid framför datorn.

Tjockis

Ja ser så fram emot att få träffa Liams lillasyskon, men ja har fått en konsti känsla de senaste dagarna.. Jag har börjat tycka om min mage och skulle bra kunna vara gravid i en månad till. Har ingen lust alls att föda just nu. Någon sådan känsla hade jag aldrig med Liam, då var det bara skönt då det kom igång. jag förstod mig inte på folk som "saknade magen" efteråt. Tyckte bara det var skönt att slippa den. Men får se hur jag reagerar denna gång. Får värsta babyblues och sitter och gråter efter min gravidmage efteråt :P
Har svårt att tro det men man vet ju aldrig med hormonerna...

Karamat

Igår fixa ja mat enligt ett recept som Jocki had laga. Ja har i min ungdom tänkt att ja sku måst gift me me en kock eftersom att ja aldri har tyckt om att laga mat, bara att äta ;)
Nu e ju Jocki ingen kock men han har väl märkt att ja int e så fascinera av att laga mat, eller åtminstoni att kom på nating att laga. Sällan jag liksom får "mat recept inspiration".
Så han satt en dag å sökt recept å tå ja kom heim från arbeiti satt han å Liam å mumsa på na röra me makaroner och korv. San visa han stolt upp sitt recept. To en stund förrän ja märkt att han had laga e sjölv å var kanske int så brydd. "jaha makarone me korvsås ala Jocki".. jaja.. "nyttigt" å bra tänkt ja.
Nu had vi na korv kvar i kylskåpi igår å Jocki undra om ja kan fix e ti kvällen.

Ja orkar int skriv hid hela recepti men na roliga utdrag måst ja lägg åt er:
"Kok makarone i en tillräckligt stor kastrull" (star liksom int na mängd utan man får liksom bara anta he ska vara myki makaroner ;) )
"Anitas senap" (mammas senap är tydligen en hemlig ingrediens)
"bland allt, ita me ketchup" (blir e na meir karamat än såde?)

jeeestas

Herrajeeestas höni! Ja e ju som mammaledi ja nu :D Så nu ere ti koma på kaffi å äta bulla me dehär stor bullo! Ja e heim :D Fösöker håll dagisrutinerna här hemma också, så liam sover nångång mellan 12-15. Börja bli dags att väcka lillklimpen snart. Efter operationen har vi fått en ny unge som hör vad vi säger. Har börjat tala tydligare och mer intresserad av att kommunicera. Igår var jag modig nog och fot till minimani me Liam utan Jocki. Ja kan ju säjj som så att he misstagi gör ja int na fleir gang. Ja var ode mammo till ade unji som råma å slängd se på golvi å släng ut all leksaker ur hyllo.

Härligt! Mindre härligt är golvet. Får nog "dra in magan" å fösök me på att dammsug ida. Ligger väl på soffan sen ikväll å har mensvärk då men åtminstone så får jag ju ligga å se på ett rent golv då ;)

fredagsmys

Här fortsätter våra krämpor bara.. Jag vakna med att ja hosta upp grönt slem. Jeah. Så jag har varit hemma och vila idag. Jocki for me Liam till öronpkl. Duktiga kar ja har. Mår bättre nu efter att ha sovit en stund. Känns som att bebisen sku hosta i magen också, hela magen hoppar :P
Liam fick tid för operation imorgon, nästonsillerna ska bort och rör i öronen ska sättas. Hoppas vi har mindre förkylningar efter det här. Så det blir vårt fredagsmysprogram imoron.

Blir bra!

uäääch! Sjuk hals och förkylningsblåsor i munnen.. Imoron ska ja med Liam till öronpkl. Känns som att vi sku bo vi hvc och sjukhuset hela tiden. Bara Jocki som hittills klarat sig utan några "krämpor". Fick sjuk rygg igår. Blev bättre med lite lätt jumppa. På tal om jumpa så har jag fryst mitt gymkort nu. Som har varit i så hrm.. flitigt användning från tidigare ;)

Jocki håller på me bastun. Så nu är det inte länge tills vi får böri bada på riktit! Han har fått fria händer att bygga bastun som han vill. Så min uppgift är att klappa på axeln och säg "dehär bli no bra" och för övrigt att vara tyst :D

Men he blir no bra.

råddöra

I hela min barn och ungdom har mam tjata om att ja "aldri får undan nating bakett me". Minns ja had några klagomål från min första sambo också ;) Nu är det Jocki som går å gnäller över att ja int får undan efter me. Ja van me lite röra. Tycker det känns hemma när det är lite halvråddigt, får int vara svinigt äckligt men vad gör en strumpa i ett hörn? Idag hade jag druckit kaffe och äti en yogurth framför tv:n. Då Liam vaknar efter sin tupplur står han och ser på mina kvarlämningar på vardagsrumsbordet. Skeden ger han åt mig och säger "mamma tack tack". Sen tar han koppen i ena handen och yoguruthburken i andra och för dem till diskbänken. Kvar sitter en häpen mamma med skeden i hand.

Jag har haft lite svårt att acceptera att jag är en slarver.. Men när ens barn också ger antydan på det så.. ok. Jag är en slarver! ;) Tur jag bor med två karar som städar upp efter mig :D

Förvärkar

Förra veckan hade jag förvärkar from hell. Hade mensvärk då jag gick och la mig men tänkte att de säkert går ju om. Hade tidigare på kvällen legat med värmedyna på magen för det brukar hjälpa. Vaknade på natten kl.2 och fick väcka Jocki att han får fara efter panadol och värme dyna. Värme dynan hjälpte NOLL. Lite bättre på ryggen, men ändå hade jag sjukt. Fick ställa mig på alla fyra med värmedynan på ryggen och först då började det ge med sig. Men värkarna kom och gick. Ja fick panik i mitt huvu och tänkt att herregud så här börja e ju int ens då ja fick Liam, då klara jag av att ta en promenad, int ens chans ja sku ha klara av det nu. BB-väskan är inte packad. Liam har ja inte packad nån väska till. Grannen ska i jobb.. tänk om vi hamnar att fara in. Somna om igen en 3-tiden och vakna på nytt kl.5. fram med värmedynan igen och upp på alla fyra. På morgonen ringde jag hvc som sjukskriv mig till nästa skift å sa att ja måste ta det lungt i helgen, om samma sak händer igen ska jag till förlossningssalen och på måndag (idag) måste jag försöka få en läkartid.
Jag har mått bättre i helgen. Faffa har skött Liam en dag, mommo och moffa har varit hit och Jocki har vari noga med att jag inte ska överanstränga mig. Läkaren idag sjukskrev mig till resten av tiden. Hade ändå bara 5 skift kvar.

Minns då jag blev sjukskriven med Liam tyckte jag det kändest onödigt. jag hade ju bara lite mensvärk. Men denhär gången är jag tacksam över att inte behöva vara i jobbet och oroa mig över att jag ska sätta igång något. Jag bryr mig faktiskt inte i hur mycket jag spricker, vilket kön, vilken bedövning jag ska, vilken förlossningsställning etc. det enda jag önskar är att denna unge får komma med mig till bb och att vi inte skiljs åt från början som jag och Liam gjorde.

Nu har jag påbörjat att tvätta småkläder och packar bb-väskan. Men har några saker som måste skaffas ännu /tvättas. Sist var jag varken förberedd med bröstpump eller flaska. För jag var så naiv så ja var säker på att amningen skulle fungera. Denna gång har jag nog både flaska, napp och ersättning redo. :)

Dagens uppdatering

Idag har vi varit till "simparadiset" i Vasa ;) Jocki tyckt e såg ut som Tjernobyl på utsidan, tyckt no int att e var så fräscht på insidan heller men roligt hade vi ändå :D Liam simma nästan helt själv (dock me simkuddar på armarna). Bara att han simmar med tungan ut å öppen mun så e blir ju några kallsupar ;)
Själv tyckte ja att det var otroligt skönt att simma nu när jag är så pass gravid som jag är. Vädret var blåsigt och regnigt på utsidan och vi njöt i värmen på insidan.
Vågorna som kommer 1 gång i timmen så gjorde att jag fick sammandragningar och mensvärk så jag fick lugna mig i bebisbassängen, blev tydligen för spännande ;)
Efter simningen kände jag mig 5 kg lättare, ingen sjuk rygg och kände hur energin kom tillbaka. Så vi passade på och for på pizzabuffe in till stan. Liam mena somn vi bordet, men så tyngd vi in en glassportion så att han sku ork ti Prisma efteråt. Fungera ;) Somna i bilen på vägen hem å nu sitter vi här inne å ritar och kör me traktorer medan Jocki är och snickrar ihop ett skötbord i garaget till andra våningen. Jag får troligtvis måla det imorgon :)

Sämre mamma dag.

En hormonstinn gravid kvinna och en liten pojke med två årings trots är int solsken alla dagar. Idag har jag varit en dålig mamma, som har ropa, hota, smällt i dörrar och min lilla son har bara skratta.
Jag har haft lust att sätta på findit "två åring säljes". Efter att ha haft tre dagar då "schemat" har gått perfekt, frukost, lek, lunch och sova middag har fungerat fint. Så sket sig sista punkten idag. Allt blev till en lek. Till slut satte jag mig i rummet och Liam börjar dra i sladdar, sparka mot magen, ja hade nu kämpat med supernannys knep i två timmar. Tack och lov har vi spjälsängen kvar i rummet och tack och lov har jag en son som inte har lärt sig att klättra över.
Dit med pojken, fast med dörren och ner och koka kaffe. Han fick "skrik av sig" i 15 min, sedan for jag upp och lade ner honom igen ( han stod och skrek) och efter 1 min somna han.

Ibland är det så att vara förälder att man tappar tålamodet, det kan verka som att enda utvägen skulle vara att slå eller ställa ut dem på verandan. Detta är sånt som man som förälder får tänka men aldrig göra. Håller man på som jag idag och håller helt på att tappa tålamodet så är det bäst att se till att ungen e säker och att man själv går därifrån och lugnar ner sig. Det räckte med 15 min sen hade jag snabbladdat batterierna och orkade igen. Men jag lyfter på hatten åt alla ensamstående föräldrar! Ni är minsann starka människor. Jag ser redan fram emot att min man snart kommer hem från jobbet.

Nu ska jag gå och väcka min lilla guldklimp. Sover han längre än två timmar har vi samma kämpande ikväll,
har dessutom bestämt mig att jag ska vara en bättre mamma imorgon.

Min "lilla" mage och min lilla två åring

Magbilden är taget i torsdas, alltså den 26 februari. Mamma har agerat som fotograf. Det här är en av de fösta magbilderna denna graviditet och jag är i v.31. Andra bilden är Liam som har upptäckt hur kul det är att måla. Bilden är tagen ca en vecka före hans två årsdag.

njut av graviditeten

Om det är någon som är känslig, inte vill veta det intimaste om mig eller någon som har målat upp en bild av att vara gravid e jätte härligt. Vilket det absolut är ;) Men du kan sluta läsa nu.

Nu kommer ja att skriv på dialekt för då får jag mera ärlighet i det hela.
Ja e alltså nu i v.30. tror ja.. Halder int så bra reda på e denhär gango för he gar så s*T*ans fort!
Nu e ja så pass långt så magen e så stor så ja känner mig och ser ut som en flodhäst. Känns både nertill och upptill. Nertill på he sätte ja e svälld, blodådrorna ser ut om nå åderbrock, en hemoroid kukkar ut för jämnan och sammandragningarna e starkare än tidigare, he e ju föståss häftit att kroppen vet vad den ska göra och vad som är på gång. He visst int miin kropp me Liam :P
Upptill så ere en fanens, halsbränno. Sist ja ja va heim sa ja åt mommo miin "nä int ere så falit".
Nu mommo.. nu ere! Så fort ja böjer me fram får ja spyor i mun, tå ja siter å kör känner ja hur e bränner. Testa ha ett stödbälte idag i jobbet för någon tipsa om att det är bra för hemoroiden ;) Jepps! Hemoroiden har hållit sig gömd hela dan, men istället har jag haft mer halsbränna än vanligt..
Dessutom så har ja börja flås, har dåli kondis från tidigare för vi har bara vari förkyld jär heim san ja fick maga.. så ja kombe att dö på miin förlossning i syrebrist, men he tar vi tå.

Så ja måst bara säjj, för me, min åsikt min graviditet. Att föd barn e betydligt "enklare" än att vara gravid. Jag had måla upp en bild att he e mysigt och gullot att vara gravid och att föd barn e livsfarligt, tar jäkla sjukt, underlivi bli pila blaha blaha.. Näe..jämnfört me att vara gravid så ere mysigt och gullot att föd barn ;)
Kanski liti feil ordval, å ja har ju int vari me om denhär förlossning ännu, kan ju händ att ja tycker annorlunda efter denhär gango, men ja lär no meddel he åt er tå ;)

Had ba lust att skriv av me.. fö nujust suuuger e att ha denhär kroppi, vem som helst får kom å avlast åt me tå di vill ;)

Min 29 åring

På söndan och igår firade vi våran fina kar här i huset. Jocki är nu 29 år och börjar känna sig vuxen. Gubbslantarna börjar trilla in. Igår efter att vi hade sett på film var det dags för Jocki att skriva en facebook status via telefon.
Jocki " alltså vann skriver ja status? "
Jag "haha!"
Jocki " Jamen på sant, vann ere? "
Jag " haha!"
Jocki "alltså vatå, "hur känner du dig?" va e dehär för skit! ja vill ju ba skriv en vanli status!"
Jag "haha! slut! ja pissar ner me!"
Jocki " höhö. vitsi va häftit, ja kan lägg att ja dricker öli.. he lägger ja ju"
Jag " ja hödu int ere lätt att fyll 29"
Jocki "kanski man sku måst böri bli vuxen nu"

mumin e ju popp här hemma. roligast nujust ere tå postiljon faller i gropen som My har grävt. Int ännu två år och har redan konstaterat att skadeglädjen är den rätta glädjen ;)

Hemma igen

Hemavan resan började bra med en förkyld pojke. Febern varade i fem dagar. Två besök till sjukstugan. På båten på väg hemmåt var det bara Liam som var pigg och frisk. Resterande hade flunssa. Båten for iväg trots tidigare stormvarningar men de ökade farten för att undvika stormen. Trots detta vågade det mycket, enligt oss själva och speciellt enligt mig som har en båtskräck från tidigare. Skönt var det att komma i land igen. Katten som grannen skulle sköta om hade vägrat komma in trots oändliga försök så Bobbo har spenderat sin vecka utomhus. Några andra grannar trodde vi hade inbrott då de som skulle sköta om katten sprang här och lockade. ;) Trots detta är vi ändå nöjda med vår resa.

För mig var det intressant att se hur sjukvården fungerar i Sverige.
Då jag har misstänkt att Liam har öroninflammation här hemma så har jag ringt hvc. Så här gick det till en gång:
Först pratar jag med en hälsovårdare/sekreterare? i telefon som avgör att vi får en tid till hälsovårdare.
Denna kollar sat, temp och tar snabbsänkan. Att se i öronen har de inte kunskap till. För det behövs en läkartid. Oftast har de inte läkartider på egen hvc så man får en remiss till sjukhuset.
Där i luckan träffar vi nästa sjukskötare som tar samma mätningar som föregående hälsovårdare, förutom sänkan. Hon skickar oss sedan till barnmorska, barnsjukskötare. Som igen tar samma mätningar och kontrollerar sänkan. Sedan får vi sitta i lekrummet för att vänta på läkaren.
Läkaren lyssnar sedan på lungor och konstaterar att öronen ser bra ut och vi får åka hem.

I Sverige åkte vi direkt till sjukstugan, anmälde oss i luckan. Vi fick direkt en läkartid och satt å väntade i väntrummer ca 1,5h. Läkarn eller "doktorn" som de säger i Sverige lyssnar på Liams lungor och ser i öronen, skickar oss till en sjukskötare för att ta mätningar och sitter och väntar på oss så länge. Då vi kommer tillbaks så vill han ännu rådfråga en till läkare som kommer och ser Liam i öronen. De konstaterar virussjukdom men vill för säkerhets skull kontrollera Liam om två dagar. Så vi får en ny tid av läkaren direkt och recept på hostmedicin.

Man kan ju diskutera vilket system som är effektivare och mer ekonomiskt. Men hur som helst har Sverige enligt min mening ett bättre bemötande än vad vi har här. Här hemma är det lite "vi ska inte störa läkaren"-fasoner, då jag ser det ur ett patientperspektiv. I Sverige blev man mera tagen på allvar och man kände mera att det var en service man fick än att känna sig som en "börda". Det är svårare att få en tid till läkaren här än i grannlandet. Kanske det beror på ekonomin? Men hur ekonomiskt är det att betala tre skötare förrän man slipper till läkare?

Ja minns när jag själv hade en visdomstand som växte snett utåt rakt in i kinden. Så ja fick ett sår i kinden. Jag ringde dejournumret där en skötare svarar "nu kan det vara en inflammation du har kring tanden som gör att det känns sjukt" Fast jag sa att jag har sett att tanden växer snett utåt. Tydligen hade denna dam som idiotförklarat mig i telefon även skrivit ner att jag troligtvis har en inflammation. För när jag sedan undersöks av tandläkaren får jag höra "alltså, du har ju en tand som växer snett utåt!" Jag "jag vet". Tandläkaren "alltså du har ju fått ett sår i kinden pga detta" Jag fräser "jamen det var ju därför jag ringde!" sedan tystnad...
Här klagar jag dock inte på systemet, det behövs en människa som prioriterar akuta fall framför icke akuta då det är tandläkarbrist. Men jag klagar på bemötandet. Vi måste jobba på detta, ta patienterna på allvar.

Hade ännu tänkt skriva något om HPV vaccinhysterin. Men nä. Var och ens ensak. Men ja tänker no minsann vacciner Liam så att han int får livmoderhalscancer! ;) Nä men ja kan ju uppman a att bara ha sex me ti kvinnfolk som e vaccinera så på he sätti sprider han ju int e ;) Jag är är lika säker som en larsmobo på kommentarsfältet att jag kan styra min sons sexliv, för han e ju mammas pojk :D

Ibland e ju liivi baaa för häälit!

Jepps. Sjukskriven i en vecka pga av mina symtom me myki sammandragningar, ilningar och mensvärk. Läkarn sa "nu måste du vila". Kroppen verkar ju hålla med läkaren och har gett mig en förkylning nu på samma gång. Så idag hade jag tänkt slänga upp fötterna, ta en kaffe se på en serie så länge Liam sover. Han vägra ju sova, sku fara upp tredje gången å kipp ner i sängen och möts av en nerspydd pojke, spyor i sängen och på golvet.
Man riktit känner hur alla sammandragningar bara försvinner...

nuläget i korthet

Bästa me dagis är nog att Liam har fått en dygnsrytm igen och sover nu på dagarna. Så nu har jag tid för mig själv, får vila å dricka kaffe. Har ringt mödrarådgivning idag pga mensvärk. Har fått det nu till på sammandragningarna och den ilande känslan jag har. Hade tänkt orka tills jag ska till mödrapkl men det är ju det bättre att ta det säkra före det osäkra. Det kan hända att det är ingenting bara växtvärk och i värsta fall är livmodertappen påverkad (tror och hoppas inte det). Har 25 +1 idag.
Liam vakna med snuva på morgon, endel är han förkyld igen (MEGASUCK) eller så är det några nya tänder som håller på att ploppa fram. Bobbo verkar ha mask igen så det blir en apoteksresa ikväll samtidigt som vi ändå ska veckohandla. Bilen ska servas före vår hemavan resa om ca två veckor. :)
Vi ska på bröllopsresa med vår grannar ;) haha.. nej någon bröllopsresa är det nu inte. Men trevligt att resa med personer som känner en väl och har barn i samma ålder :D Jocki konstatera igår att "den här gången blir e no varm oboy utan minttu i". Fast ja int kan ränn slalom så tycker ja ändå det ska bli skönt med en resa. Att bara komma ifrån allt en vecka. :) Man får ju konstatera att man har valt rätt grannar då man dessutom vill resa med dem ;) Egentligen borde det ju vara tvärtom att man vill bort :P Så en del har vi fel i huvu, eller så klarar in di att säjj åt oss som mumin "vi vill int umgås med er" eller så har vi e helt enkelt jädrans bra :D

Mommo tä!

Åh, lööök, ja sku kuna äta lök som ett äppel. Jag gör nu int he, men ja har no he som ett craving, tycker he luktar så otroligt gott. Å tomat och löksallad e ju he godast som finns nujust.

På tal om mat, tå Jocki och jag huld på och laga mat så satt Liam vi matbordi å pilla på telefon miin. Jag och Jocki e ju så van att ha ska måra åpå för se sjölv å tala sakta. Mitt iallt hör vi en röst ur telefon "haloo!? Ere Liam?" Liam svarar "HEEEEJ! Mommo tä!"
Han had alltså lyckast ring åt mam miin! Ja to snabbt i telefon och tyngd på rö knappi :P haha nä skojja bara ha fick no tala me både mommo å moffa siin :)

Jaaa-a, å ja som knappt sjölv föstar me på min nya touch telefon (fick en till julklapp). Ja siir rej en framtid tå ja siter vi datorn å int får na program att funger "Liiiaam!! Va ska ja tyng på fö knappa!!??" Liam "Men maaaaam, he e ju touch! int ska du tyng på na knappa" Nåjja, jag och Jocki e nu glad över att he int va nödcentraln ha ringd till iaf :D

Oj ja har ju glömt!

Jag har ju glömt att berätta er om vårt ultraljud! Vi kom ju överens om att vi inte skulle ta reda på kön. Men vi tänkte att om vi ser själva så är det så, int direkt så att man blundar ;)
När vi gick ut från ultraljudet och var på väg ner i hissen är vårt samtal ungefär så här:
Jag " alltså he synsta ju TYDLIGT va he var"
Jocki "jepp, he gjor e! En flicko!"
Jag "näe, en pojk!"

Så här märker vi ju direkt att jag och Jocki e som gjord för varann, vi vet vad den andra tänker och har lika "syn" på allt här i livet ;)
Blir spännande att se vem som har rätt :)

Annars så har jag haft en "ilande" känsla nertill och sammandragningar som inte alls gör ont. Mer sammandragningar hör ju till vid andra graviditet. Men denhär ilande känslan har jag inte haft tidigare. Så den ville jag kolla upp. Läkarn sa att allt va ok. Ingen förlossning på gång. Jag sa att jag had googla och att e kanske är en nerv som är i kläm. Läkarn tyckt väl som di tycker om alla patienter "som har googla" och ville för säkerhets skull skicka mig vidare till mödra pkl för en kontroll. Dit jag redan har varit i v.6 för en blödning. Då sa de att så pass tidigt i graviditeten finns det inget att göra om det är missfall, men att allt ser bra ut. Så på ett sätt onödigt besök, men skönt att veta att hjärta ticka iaf :)
Men hur som helst dit väntar jag på en tid nu iaf. Jobbar vidare och mår annars gott.

Öija

Andra dagisdagen gick bättre. Liam grät bara då pappa lämna på morgon men va glad och nöjd då jag hämta. Han visa bilar och bilder åt mig och had int alls nå bråttom hem.
Han va också till hvc igår för kontroll av öronen efter öroninflammation. Han har tydligen vätska bakom trumhinnan och går tydligen i sin mors fotspår så rör ska sätta åt honom om ca 1månad sa de. Ja fick själv rör i öronen då jag var strax över fyra år. Efter att ha haft x antal öroninflammationer. När man har vätska bakom trumhinnan så kan det påverka hörseln och därmed talet. Märks på d sättet att han har nu int så stor skillnad på "apa", "lampa" och "pappa". :P

Idag är jag ledig, ja har fixat mat till kvällen, skottat snö och beställt mammalådan. :) å nu var Liams tupplur slut...

Beach 2015

Sitter och planerar kostprogram, träningsprogram, beställer bikinis.. Ja ska ju föd tide i börjani av maj men va ska ja int klar dehär på ein måna. :D hähä, skämtar nog bara. Så mina damer och herrar detta år tänker jag sitta på stranden med mina barn, min man, min bikini och med mina valkar med gott samvete! Jag kanske tilåme tar me me en bullo! :D På tal om mage.. jag kommer att bli HUGE! Alltså ja sku måst ta en magbild, är i vecka 23 ele 24? nåjja.. hur som helst har redan en ordenlig bula, men jag tror det är mer än bara bebis som putar fram. Denhär är mera vild än tam tänkt ja skriv.. har komi fram till att Liam var väldigt lugn i magen i jämnförelse.

Imorgon ska Liam andra gången till dagis, första dagen grät vi allihopa, både Liam och mamma å pappa. Men vad ska det inte bli bättre med tiden. Nu vakna vår lilla klimp efter sin tupplur och ja sku måst få skrapa fram na middag.

Kallt och mörkt var e att kör till jobbet imorrn, huija. Tur att vi har ett garage nu att ha bilen i! :D Sist ja var i jobb for strömmen då jag sto i hissen. De va ju mysigt. Som tur var jag där i max 5 min förrän en reservgenerator slog på. Då jag kommer till bilen märker jag att batteriet är slut i nycklarna å då jag försöker låsa upp dörren å satt nyckeln i låset som verkar ha frusit slår det mig "men vänta, vi har ju ingen svart volvo" :P Bättre och sämre dagar har man :D