En hormonstinn gravid kvinna och en liten pojke med två årings trots är int solsken alla dagar. Idag har jag varit en dålig mamma, som har ropa, hota, smällt i dörrar och min lilla son har bara skratta.
Jag har haft lust att sätta på findit "två åring säljes". Efter att ha haft tre dagar då "schemat" har gått perfekt, frukost, lek, lunch och sova middag har fungerat fint. Så sket sig sista punkten idag. Allt blev till en lek. Till slut satte jag mig i rummet och Liam börjar dra i sladdar, sparka mot magen, ja hade nu kämpat med supernannys knep i två timmar. Tack och lov har vi spjälsängen kvar i rummet och tack och lov har jag en son som inte har lärt sig att klättra över.
Dit med pojken, fast med dörren och ner och koka kaffe. Han fick "skrik av sig" i 15 min, sedan for jag upp och lade ner honom igen ( han stod och skrek) och efter 1 min somna han.
Ibland är det så att vara förälder att man tappar tålamodet, det kan verka som att enda utvägen skulle vara att slå eller ställa ut dem på verandan. Detta är sånt som man som förälder får tänka men aldrig göra. Håller man på som jag idag och håller helt på att tappa tålamodet så är det bäst att se till att ungen e säker och att man själv går därifrån och lugnar ner sig. Det räckte med 15 min sen hade jag snabbladdat batterierna och orkade igen. Men jag lyfter på hatten åt alla ensamstående föräldrar! Ni är minsann starka människor. Jag ser redan fram emot att min man snart kommer hem från jobbet.
Nu ska jag gå och väcka min lilla guldklimp. Sover han längre än två timmar har vi samma kämpande ikväll,
har dessutom bestämt mig att jag ska vara en bättre mamma imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar