Sjukstugan fortsätter

Liam fick en flunssa efter sitt kruppande. Tre dagar med nästan 40 graders feber. Melkers tur är det nu. Snart har ja int sovit ordentligt på en vecka. Märklit dehär hur man orkar fast man är trött.
Inatt fick Liam dessutom öronvärk. Han har ju haft otiter sedan tidigare. Så nu beslöt jag mig för att ringa hvc.

Jag vet inte vilket system som skulle vara bäst. Men dagens sjukvårdssystem e ju från reven. Först har man vakat en natt med sjukt barn. Oftast blir det lugnare av någon anledning till morgonen, Så då tänker man att man själv kan vila och sova ut. Nej då måste man sitta i telefonkö från kl.8 för att få en tid. (ringde en gång kl.10 för att gå emot strömmen men "nej du skulle ha ringd tidigare, ring på nytt imorgon direkt från kl. 8 så att du får en tid). Nåjja. idag ringde jag kl. 8, upptaget, upptaget, upptaget, helevete upptaget... "du är i kö".... "du är i kö". SEN! TADAAA! Ett svar. Berättar om Liams kruppande, feber, hosta, etc och nu om nattens öronvärk. Förväntade mig lite en tid direkt till läkaren pga öronproblem sen tidigare. Men ja får ett svar som att det skulle ha läst från ett papper att i sådana här fall ska han via skötaren, och skötaren avgör om han ska till läkare eller inte. Ja sa att någon MÅST se honom i öra. Men det kändest som att det var viktigare att hon fick föklarat vilket system de har än att jag fick rapportera om min sons mående.

Jocki är som bäst där nu så vet inte hur det går.
Men hur som haver, vet att alla skötare gör sitt arbete enligt bästa förmåga. MEN! MEN! MEN!
Nu lever vi nog i en värld där SYSTEMET GÅR FÖRST sen ser man människan.

Jag e sur för att ja int har fått sova, ja sur för att jag satt upp å vänta å köa och entå int fick en tid. Ja sur över hela systemet. "he va bättre förr me en läkare i varje by som känd allihopa"

Två händelserika nätter.

Första natten vaknade vi att att Liam fick krupp. Vi satte oss ute i friska luften och andningen blev en aning bättre. Men han lät fortfarande hes och verkade inte får ordentligt luft. Så vi for iväg hela familjen akuten för att visa upp honom. Sist och slutligen behövdes ingen medicin, Liam började andas normalt och allt lugnade sig. Liam är ju lugnet själv och det är ju det viktigaste vid krupp att man är lugn.
Väl hemma igen var ett nytt anfall på väg med det fixade vi själva.

Andra natten, eller början av andra natten är Melker och bränner sig på vår vedspis. Så då blev det akuten igen då för att plåstra om. Skulle vi ha vetat att luckan på vår uunisepät spis blir så varm så skulle vi nog ha skaffat av någon annan. Men före man får barn så går ju utseendet av spisen före säkerheten. Håller som bäst på och googlar grindar att lägga framför spisen. Bättre sent än aldrig ;) Men till vårt försvar så har faktiskt Jocki tidigare varit i kontakt med kundservicen för våran spislucka om de inte har något skydd för handtaget. (till och med handtaget blir så hett så en vuxen bränner sig) Men han blev nog bara utskrattad i telefon. "klart det blir varmt".

Men för övrigt så sov vi bra efter akutbesöket igår. Idag ska ja till hvc för att byta förband på hans händer. Så får vi hoppas nästa natt är mindre händelserik.

som lovat

Som lovat så kommer något försenat en bild från kalaset.

Tog nog mycket energi att ställa till både 30 och 3 års kalas. Melker beskriver nog bäst känslan efteråt.