"ska sii tabbis"

En av de 100 saker som jag sa att jag INTE skulle göra som mamma före jag blev mamma, var att låta mina barn se på teletubbies. Nu är det en av favoriterna hos oss. Tänkte jag skulle testa hur mycket Liam vet om teletubbies, så jag frågade honom vad de heter. Så för er som inte vet, så kan Liam tala om för att från vänster så är det "pappa, mamma, Iam (Liam) och Mekke(Melker)"

Nedre visdomständer

De nedre visdomständerna fick jag bortopererade idag.
På sant, dehär tyckt jag va värr än att föd bån. Fy va sjuk ja e nu, och tå kan ja int ens äta chokla nu. :(
blää fö denhär dan. men som tur e så e båda bort nu.

mammakilona

Jocki e på na rajttas, jag e ensam hem med mina två gullungar. Liam somna först, han var trött redan då jag kom hem från gymmet (ja herreguud här ska mammakilona bort). Melker somna för ca en halvtimme sedan och jag har fått njuta av att se på tv och äta choko (ja herreguud här kom mammakilona tillbaka).

Nu hör jag redan att en är vaken... Jamen kort å gott en liten uppdatering.

Frukt på brö

He finns ju som int na bäter än tå man har fått ha en lite längre sovmorgon. Ti få sita ner å njut av en kaffi me rosta brö som man har skiva banan på. Ska helst tå vara vöråpojkens brö som man har rosta åså en nästa för mogen EKOLOGISK banan.
Banan på brö.

Vilken frukt som helst är gott på rostat bröd. Test om int ni har gjort he rejj. Ibland bruk ja kuna lägg till grynost å på banansmörgåse miin.. namnam.. blir no en till :)

Mamma kaaam

Så att int nan ska ga å tro att dehär livet med barn är jobbigt, sömnlöst och kakkablöjor överallt så tänkt ja ge ett utdrag från livi mett.

Jocki var en superpappa en kväll och bada Melkis, fick båda pojkarna att somn nästan samtidigt. Jag och Jocki fick lite kvalitetstid. HE VA INT IGÅR(!) kan ja ju säjj. så vi såg på en film och tog natten kanski en halv tolv. Båda pojka sovd så bra så ja känd me hoppfull att få vaken utvila.

Vi e ju allihopa liti flunssi. Så spädismelker sover i mammalådo, (hann int få fädi barnsängen i tid, ha sku sandpapras och målas om å nu finns e ju så jävla myki egentid att laga e klart).

Nå natten böri me att e låter som att Melker ska kvävas tiid i mammalådo så ja bullar upp me kuddar breiver me så han kommer upp höger me hövo å så att ja kan sii att han få lättari att andas. He får a. Toppen! Nu böri ja sova. Klockan ett böri Melker gråt så jag ammar a. Efter ammasi å rapasi lägger vi oss till ro, men så hör ja direkt att Liam böri gråt. Jahapp, tänker ja. Nu är det de sista tänderna som är på gång. (enligt tandläkarn e di på G) Nåjja, detta fixar ja snabbt, Jocki får sova. Hoppar upp, drar upp burana i en spruta går in till Liams rum å börjar trösta. Liam hoppa upp å skriker, slår ifrån sig å ställer sig mellan sängen å nattduksbordet. Jahapp, nattskräck? Väcker Jocki å säger att ja tror Liam har tänder på G eller nattskräck, eller båda. Jocki försöker också trösta men får ingen kontakt. Bara att vänta ut. Då äntligen Liam lugnar ner sig efter att jag har legat på golvet i hans rum och väntat att utbrottet ska sluta. Så försöker jag ta natt igen. klockan e nu kanske tre på natten. Då vaknar Melker, med magknip. Trösta, jumpa med benen, å då Melker fått släppt lite väder ta vi å försöker igen.. Nepp då är han hungrig.. Å såhär håller det på tills morgon då sitter å ammar Melker för fjärde gången, klockan är väl nu 7-8 minns int riktit. "HEEEEJ!" Liam e vaken. Jocki sover. Försöker väck Jocki och säg att Liam har vakna och jag ammar. "jaaa jaa han får kom hid". Liam kommer till vårt sovrum och jag ser direkt "avundsjuk-blicken" då ja sitter där med Melker i famnen och får väl int ut ett så vanligt entusiatiskt "hej" tillbaka pga natten. (försökte dock mitt bästa). Liam slänger sig på golvet å fake-gråter.

Sådär sitter jag med en kar som snarkar, tissi hänger ut, och fast i den pinglar vår andra älskade avkomma, vårt första älskade barn ligger på golvet med ett "miniutbrott", huvu dunkar och ögona bränner. Ja vad gör man då som den super mamma man är? Jo -gråter och känner mig otillräcklig.

Sålänge Jocki för Liam till dagis tar jag igen den mesta sömn ja lyckas med.

Morgonkaffet tar jag kl.11 efter att ha badat Melker som lukta allt svett efter nattens kämpande. Ja har dessutom tänkt till och satt på dagens outfit som ska vara värmande men int för varmt för majvädret eftersom att vi ska till stan. Jocki säger "ja känder hur han kisar he vibrerar från blöjo". Janå ha sku väl måst så skiti säjjr ja. "jå han pruppa no just säjjr Jocki. Dehär e ju tå den mest vanligaste diskussion man har i sin parrelation efter att man har fått barn. "va ska vi göra i helgen" har blivi ersatt med "har a skiti na?"
Nåjja.. sidospår. Ja frågar Jocki om han tror he har komi myki i blöjo, "nä he e no bara en fartrand".
Så ja släpper ut karn miin och jobb å lägger Melker å vil såläng jag slöar och tar igen me. Men Melker vill int få ro så ja tänker "ja byter väl ade jävla fartrande nutå". Denhär fartranden visar sig vara en ordentli granat som har explodera i blöjo och flygi upp till nackan å fari igenom alla lager av tyg som ja had satt på an. Så känslan är väl MEN VITTO SATANA VA E NÄSTA IDA?! så fortsätter vi me "men lilla vännen va du ha kakkaa, nu ska vi tvätt upp de IGEN åså ska mamma hitt na ny kläder" Tå Jocki kommer in så informerar ja a om att va fartranden var :P "tydligen var e int pissi som vibrera tå" konstaterar a.

Dagen blev hur som helst bra trots natten.


Ljusstunderna är nog det som håller ihop en. Som igårkväll då ja måla ett par lådor på utsidan då Liam kommer springandes med granntjejen. "mamma kaam!" Så får ja en bambekram av min son som efterföljs av "Luna kaam!" Så nånting värt måste man ju vara då man får kramar av både egna barn och "bonusbarn" (om jag kan kalla henne det) ;)

andra natten..

..med mindre sömn.
Liam e förkyld
Melker har fått magknip
Bobbo e sällskaps sjuk
Jocki har dryft efter kvalitetstid med sin fru (kanski om 18 år?!)
Jag e tröjtt. ZZZzzzz

Funderingar

Sitter som bäst framför datorn med lilla Melker i famnen ;) Jag har honom i en bärsele, han slappnar bättre av och sover bättre i famnen. Liam sov vart man än lag honom, men denna lilla krabat ska ha närhet.
Nu har jag varit två gånger gravid, andra gången jag ammar, om det är något som man helt har fallit bort från så är det alkohol. Ja kan ibland känna att det skulle vara gott med en öl eller med ett glas vin. Men då har jag köpt alkoholfritt vin, och jag tycker det är riktigt gott. Då jag var gravid med Liam tyckte jag att alkoholfritt vin smaka piss. Men kanske var det fel sort ja drack då eller så har smaklökarna ändrats ;) Det är lite som med "nyttobulla". Ja brukar baka bulla på mandelmjöl/havremjöl/kokossocker..m.m istället för vetemjöl och socker. I början tycker man att smaken e lite "njaa" men efter att man har ätit bara det en stund så blir det riktigt gott och "vanligt" bulla blir alldeles för sött och äckligt. Nu är det längesen jag har baka "nyttobulla". Borde börja igen. Men nujust har jag nog en riktigt gottegrisbullaperiod. Känns dessutom som att jag sku vara värt det efter att ha fött och ammar dygnet runt.

På tal om amning. Lillmelker har svängd dygnet, så nu sover vi mest på dagen och äter helst varannan timme på natten och skiter däremellan. Liam har dessutom mardrömmar på nätterna. Tidigare nattskräck som försvann då vi blev noga med hans tupplur på dagen. Skillnaden på nattskräck och mardrömmar är att han går att få kontakt med och trösta då han har mardrömmar. Oftast hjälper det att han få lägga sig mellan oss om det inte direkt fungerar med att vi stoppar om honom igen i egen säng.

Ja, men nu var det ju alkohol som jag skulle skriva om. Om det är något jag verkligen inte saknar så är det uteliv och alkohol. Missförstå mig inte nu. Fester och kalas är roligt, men det som är viktigare nuförtiden är nog maten och sällskapet. I min ungdom, jaa ja får no böri säjj "i min ungdom" då jag närmar mig 30år och är tvåbarnsmamma;) Då var det viktigaste spriten, att ha kul, dansa, "häri" och blev man hungro så tog man en macken målitd ( i brist på korvgörans).
Nej tack till det livet, men jag tror de flesta inte saknar känslan av att vara helt bortdomnad, spy och må illa dagen efteråt. Sist jag var så, så hade nog jag och min bästa väninna glömt bort hur faktist längesedan det är som vi har haft alkohol i blodomloppet. Så vi missbedömde totalt vad vi tål nuförtiden. Våra karar skämdest väl som mest, våra kroppar dagen efter och vi själva har nog med all makt försökt förtränga minnet. Tänkte faktist precis skriva att jag inte har varit ordentligt full sen livet före Liam men kom på att då ljuger jag er rakt upp i ansiktet. ;) Nåjjaa, kan ju int ha vari så redlös då man minns kvällen, värsta känslan är väl ändå dagen efter.

Dagen efter, det är en dag som man tar väldigt på allvar efter att man har fått barn. För oberoende hur trött du är, hu illa du mår eller hur mycket huvudvärk du har. Så det tar verkligen inte ditt barn i beaktande. Upp klockan 7 men shaun the sheep i bakgrunden och en som skriker "nannaa! drickaa!" i samband med dagen efter. Vi har inte ens behövt testa det här, man ser redan scenariot framför sig då man tar första ölen kvällen före. "det blir bara en, det är en dag imorgon också". Det behövde man inte tänka på som studerande, ville man sova till kl.17 dagen efter så var det fritt fram. Men, vad var det för liv?
Åtminstone jag skulle aldrig vilja "återuppleva" denna tid igen eller byta. Mitt liv är som bäst som det är nu, en ljuvlig två åring och en mamissjuk två veckors spädis och fin kar på pappaledigt. Blandat med bajsblöjor, skratt, gråt, bröstmjölk och ja allt därtill..

MEN NU GOTT FOLK! Så har jag fått en morsdagspresent som heter DUGA! En matberedare kombi degknådare ;) Den ska testas idag. Det är denna http://www.prisma.fi/fi/prisma/braun-km3050-yleiskone?cm_mmc=adwords-_-search-_-km3050-_-p&gclid=CMDs3omnvsUCFeoCcwodBGgAmg

För er som är intresserade :)